En snabb tanke. Tror ni som spelar dow och orcs an gobbos att ni kommer att börja placera er top 10 om det blir hårdare restriktioner ? Vist kan dom arméerna spöa daemons och placera sig men det har snarare med spelaren att göra än med armé valet. Själv tycker jag att det ska bli skönt med restriktioner denna fanaticen. Det var inte så kul förra året, man ar tvungen att ha en armée toolad för att spöa demoner för att kunna ta sig upp på top 10. Nu hoppas jag att det blir snällare listor än förra året men vi får se, det går ju fortfarande att göra riktigt hårda listor. Jag mins en tid då fanatic var restriktions löst och folk censurerade sig själv. Jag har aldrig tyckt att det har varit för hårda arméer på fanatic fram tills demonerna kom men då har jag ganska högt i tak vad jag tycker är hårt.
Ang hårdare arméer i södra sverige.
Före förra fanatic så skulle jag kunna hålla med men nu var det ju trotts allt två norrläningar som stod för två riktigt hårda demonarméer på senaste fanatic. För att dom visste att det kommer hårda demon arméer söder ifrån ?, vem vet.
Sumering av min post: Demon boken borde brinna i ett hav av eld.
Intressant diskussion. Tyvärr Nas och Eldborn så har ett tankefel smygit sig in i er argumentation. Parallellerna till lagsporten är inte helt korrekta. Låt oss först enas om att warhammer är ett spel mellan två (eller flera) människor som har varsin armé till sitt förfogande. Alltså kan spelarna sägas motsvara lagspelarna i ett hockeylag ("laget" består alltså inte av figurerna - dessa är snarare att betrakta som material). Problemet i lagsportsliknelsen kommer när vi ska närma oss reglerna. I hockey följer alla samma regler och samma material är tillåtna (alla spelar med klubba, hjälm osv). Detta gäller inte i warhammer. De olika arméböckerna har olika regelsystem och ger spelarna olika material till sitt förfogande. Föreställ er en ishockeymatch där det ena laget kör med dammvippor som klubbor medan det andra tillåts ha såväl hockeyklubbor som maskingevär. Det finns dock vissa gemensamma regler såsom att det lag som gör flest mål vinner (mest vp). Innebär detta att spelarna har samma förutsättningar?
I en lagsport avgör spelarnas skicklighet och tur utgången av matchen. I ett warhammerslag mellan exempelvis demoner och orcer avgör reglerna inte SPELARNAS skicklighet utan de material de har till sitt förfogande och de olika regler de följer. För att liknelsen med lagsporten ska vara korrekt måste arméböckerna balanseras genom restriktioner så att alla får liknande förutsättningar. Med detta menar jag inte att alla arméer måste vara exakt lika regelmässigt (modellerna måste heller inte ha samma stats) men att de måste vara regelmässigt balanserade mot varandra. Detta görs bäst genom restriktioner (då GW beklagligt nog inte klarar av det själv). Alternativet är att alla spelare tar sitt ansvar och inte grisar, något som vi hittills inte sätt på en fanatic.
Nu kan ni ju hävda att alla kan göra sin egen demonlista och därmed komma runt problemet. Frågan är bara hur kul det skulle vara med 60 demonlistor (möjligen några VC och DE). Är det då inte bättre att vi gör restriktioner (fantasia fantatics sådana är ju ändå tämligen milda) så att vi får en variation av arméer på turneringen?
Varje warhammerslag jag spelar försöker jag självklart att vinna. Det hoppas jag även att min motståndare gör. Men varför kan vi inte göra så att vi har samma förutsättningar. Det är väl ändå SPELARNAS skicklighet som ska mätas mot varandra inte skillnaden i material och regler? Jag förstår inte hur man kan vara glad över en vinst som är att jämställa med att sno godis från små barn. Det är inte ärofyllt eller imponerande utan snarare patetiskt.
En restriktionsfri turnering är inget att eftersträva - det blir en grisfest.
Tycker fortfarande att liknelsen med lagspel är totalt utanför banan.
Det finns inte ett uns lagmoment i Warhammer (förutom lagtävlingarna men de är ju mest för novelty), och saker som lagmoral, laganda och samspeöt är inte vokabulär som existerar i brädspelssammanhang. Det går inte att ensam vara världens bästa fotbollspelare, spelar du i Kinnarps IF i division 5 kommer ingen knappast att använda den titeln om dig oavsett hur många mål du gör.
Om alla spelare går in i en turnering för att vinna, varför kommer 90% av deltagarna med vitt skiljda arméer? Varför anmäler sig ens OK och beastmenspelare när deras arméböcker är de klart svagaste?
Mitt svar: Vinna är inte allt, och långt ifrån anledningen till att många spelar. De senaste åtta åren jag har spelat figurspel har jag aldrig byggt en armé för att den ska bli så bra som möjligt, för det mesta bygger jag på ett tema eller så köper jag det som jag vill ha i armén. Jag har under dessa år åkt långväga för flertalet turneringar fullt medveten om att jag inte kan vinna turneringen. Visst försöker jag naturligtvis vinna varje match men jag vet att jag med största sannolikhet kommer att förlora fler än jag vinner, men jag har alltid haft kul ändå.
Sedan finns det många spelare som spelar turnering med ambitionen att vinna, och de förespråkar ofta komp för att de anser att alla ska ha en chans att vinna oavsett vilken armébok de väljer och jag håller delvis med.
@avatar of mork: om det endast ska vara spelarens skicklighet som ska avgöra och inte material o regler så snälla börja med schack o sluta upp med warhammer för där har du spelet för dig.
lagspel, solo, whatever who cares.
Jag har varit med på några FF och har testat både tema armeér (både 40k och fantasy), jag har kört armeér som haft coola figurer och jag har kört armeér som är västerbottens ost som vissa kallar dom (demoner). kom jag dit för att vinna? Ja, självklart. men jag ville vinna med det jag hade och inte det som ansågs då vara bäst att spela med. jag är inte bitter på lirarna som körde det som var bäst just då. man var istället mer taggad på att slå dom.
Alla och jag menar Alla som ställer upp på FF har siktet inställt på nr uno. om inte så anmäl dig för guds skull inte, kom dit o titta istället, ni sparar pengar. grejjen är att folk spelar det dom tycker är roligt att spela, eller kanske som dom tycker deras egen spelstil passar in på en viss arme så kör dom den. men inbilla inte någon här på forumet att man åker bara dit för att ha kul, det är i människans natur att vilja vinna.
En bra spelare bakom demoner så är dom svårslagna men dom går att slå, samma är att säga med dom flesta armeér, farm bakom en VC (scary), hampus bakom va som helst, bröderna sagebro '(har fortfarande mardrömmar om en treeman), Eldborn , ja jag kan säkert skaka fram många fler namn som gör armeérna dom spelar livsfarliga.
Nu ska det speltestas med allt o alla så man är fit for fight för FF. jag rekommenderar att ni gör det samma istället för att sitta här o låtsas grina över regler som ännu inte är fastställda.
Geesh NAS och doomarn fan vad fel ni har Jag åker 100 mil fram och tillbaks för fanatic jag har ingen tanke om att vinna den jag är aldeles för dålig spelare för det och jag spelar med en arme som är vald efter vilka figurer jag gillar att sätta ihop och måla.
Jag försöker alltid vinna vid bordet men jag förlorar matcher ibland pga att min arme inte är optad och oftare pga att en bättre spelare spöar mig,det kommer inte hindra mig från att åka ner till ume och stressa av inte tänka på jobb familj vardagsstress osv utan stå vid bordet och trivas med utmaningen av att spela med någon annan än den enda andra kille som spelar warhammer som jag känner i det lilla skithål till stad jag bor i.
Så visst jag vinner gärna men som jag sa tidigare jag förlorar heldre en rolig match än vinner en tråkig.
Jag är ganska övertygad om att Gällivare gänget som återsammlas i ume för varje fanatic håller med mig eller hur Kapten Vendetta och Satansäckel.
Jag tror faktiskt att det skulle bli en jämnare turniering med lite mindre restriktioner. Lag som Tomb Kings, Orcs, Ogres, Dow osv tappar oerhört när de inte får ha så stor valfrihet. Deamons, VC, Alver har ju bara bra saker så där gör inte restriktionerna så stor skillnad.
Jag tänker köra TK men det känns ruggigt tungt om det blir en restriktion på 9PD. TK lever ju på magi och om motståndaren i sin tur har 5+ DD 2 scrolls så känns det som om det blir torsk oavsett...
Förförra fanatic kom jag på en 56:e plats och nu i höstas fick jag en till incantation och kom på 23:e plats. Egentligen ännu högre men min målning var inte helt hundra.
Mindre restriktions åt folket så vi kan piska Deamons och annat!! :)
Fanatic i Umeå är en bra/kul torney därför åker man 80 mil enkel resa 1-2 ggr per år. Men den kan lätt bli mindre bra/kul när förutsättningarna för en underhållande och jämn match uteblir bara för att vissa arméer saknar brister. Ingen kan säga att de har börjat placera sig lägre på turneringar sedan de börjat spela VC eller DoC.
(Eldborn mfl har man ju slagit tidigare på FF när det inte har spelats med några demoner ; )
Alla och jag menar Alla som ställer upp på FF har siktet inställt på nr uno.
Jag skulle vilja se dina djupgående intervjuer med samtliga deltagare där de lovar och svär vid sin heliga moster att de endast spelar Fanatic för att vinna. Jag var antagligen jävligt packad när du samlade in dessa data från mig, för jag kan då aldrig minnas att jag sagt det.
om inte så anmäl dig för guds skull inte, kom dit o titta istället, ni sparar pengar.
Jo, men jag tycker synd om de stackars turneringsarrangörerna som inte får några pengar. När Fantasia Fanatic får 15-20 deltagare tror jag inte att Dea och company känner sig särskilt peppade att fortsätta arrangera.
Är lite sent ute men: Nas, jag kunde inte ha sagt det bättre själv! tack för att du hade tid och llust att skriva det som borde ha blivit sagt för länge sen!
-Vänner, när man tänker på det så är det faktiskt inte så svårt att förstå att olika personer ställer upp i en turnering av olika anledningar.
-Men vad säger du Sven, menar du att människor är olika och har olika drivkrafter?
-Ja! Det menar jag, och det gör dem inte till sämre människor heller! Hörrni killar och tjejer, man kan inte bara tro att man alltid ska få precis som man vill. Man måste lära sig kompromissa och samarbete även med människor som man inte tycker lika med. Om vi ska bygga ett hus så håller det ju inte att alla sitter med olika ritningar! Vissa vill ha ett slott, andra en stuga, men kanske om alla slår sina kloka huvuden ihop så kan man komma fram till något som alla, eller i varje fall de flesta, faktiskt vill ha.
-Nej men vad smart, Sven! Oj, du måste ha gått jättelänge på univeristetet för att komma fram till en sådan fantastiskt insikt!
-Jag är ganska brilliant, det håller jag med om. Nu tycker jag vi alla tar och sjunger Ebony and Ivory
Wow, över hundra inlägg! Måste vara nytt rekord på Stridshammaren tror jag.
Ärligt talat vet jag inte om det här leder till något. Det känns mest bara om det är två sidor som skriker:
"Restriktionsfritt!
"Nej, restriktioner!"
"Hur bra det går beror endast på spelaren!"
"Nej, det beror på arméns (o)balanserade regler också!"
"Turneringar är bara för att vinna!"
"Nej, den sociala biten är viktigast!"
"Mer ost till folket!"
"Död åt ost!"
En sammanfattning.
Är det inte bättre att bara lämna det här åt Dante och Dea och låta dem bestämma? Även om det är ganska roligt att läsa folks argument för och emot restriktioner. Måste erkänna att man sitter och fnissar åt del inlägg.
@Doomarn: Varför jag inte håller mig till schack: När jag berättar om warhammer för bekanta brukar jag tala om det som en mer avancerad form av just schack. Jag gillar friheten och komplexiteten i warhammer. Arméernas variation är spelets styrka. Min ambition och önskan är att även ett parti warhammer ska kunna avgöras främst på spelarnas skicklighet (även om ett moment tur också självklart finns med där). För att detta ska bli möjligt krävs restriktioner (då GW inte klarat denna del själv).
För mig är warhammer mer än känslan av att vinna. Warhammer är en social hobby. Anledningen till att jag reser 80 mil för att spela fanatic är inte för att tokspöa mina motståndare och skratta åt dem efteråt. Jag deltar för att jag vill spela ett antal taktiskt utmanande partier warhammer där saker som att berömma motståndarnas målnings- och konverteringsförmåga är naturliga inslag. Personligen skulle jag aldrig komma på tanken att försöka spela ”på gränsen” regelmässigt, något som vissa i denna diskussion framhållit som en del av deras spelstil.
Jag vinner hellre en jämn och underhållande match med 11-9 än slaktar någon med 20-0. Att vinna och efteråt veta att det berodde på armen snarare än skickligheten skulle kännas konstigt (därför undviker jag att spela med demoner och odöda). Sedan att vissa lever i illusionen om att det krävs en bra spelare för att vinna med topparméerna har jag svårt att förstå.
Sedan att vissa lever i illusionen om att det krävs en bra spelare för att vinna med topparméerna har jag svårt att förstå.
Jag höll med dig fram till hit ungefär. Självklart beror det ju till viss del på spelaren också vem som vinner. Skulle vi ta alla 80 Fantasyspelare på Fanatic och ge dem en exakt identisk Chaos Daemons-armé så är jag rätt övertygad om att skicklighet (och till en viss grad tur) skulle avgöra hela turneringen. Men hur kul vore det? Och jag gissar att detta är precis varför NEJ-sidan (nej till restriktioner) vill kunna köpa fritt bland arméerna, eftersom restriktioner tvingar en spelare att strömlinjeforma sin lista i vissa fall ända till den punkt då man vet ganska precis vad man kan förvänta sig när man möter en viss armébok.
De som tycker att restriktioner är bra blir däremot inte lika hårt drabbade av restriktioner eftersom de ofta är den typ av människor som aldrig skulle spela med 9 Stegadoner hursomhelst utan hellre tar en extra enhet Birdmen of Catrazz eller köper på sin General en "cloak of bling".
Min poäng är iallafall att jag tror jag att ALLA (oavsett om man är fär eller emot restriktioner) fattar att de som vinner turneringarna (ingen nämnd, ingen glömd) fortfarande är extremt duktiga spelare. Även om du SKULLE kunna sätta lilla Lisa 6 år bakom en viss lista (host, Daemons, host) och hon förmodligen skulle kunna vinna en match eller två (vilket är en skrämmande tanke), så krävs det betydligt mer än så för att vinna en hel turnering av större kaliber.
@Trukson: Självklart menade jag vinna en match inte vinna en hel turnering. Däremot står jag kvar vid åsikten att en medelspelare med hård demonlista kan få en topplacering på fanatic (förutsatt givetvis att majoriteten av spelarna inte spelar med sådana listor).
Lyckligtvis är det bara en liten majoritet av turneringsdeltagarna som spelar med maximerade listor. Det hindrar dock inte att man känner att man slösar med både tid och pengar när man väl råkar på dem.
alltså, är det ens värt att hålla på med den här diskussionen längre? tvekar att dea m crew kommer ändra sig. Ja menar, kolla mackrillens sammanfattning
Wow, över hundra inlägg! Måste vara nytt rekord på Stridshammaren tror jag.
Ärligt talat vet jag inte om det här leder till något. Det känns mest bara om det är två sidor som skriker:
"Restriktionsfritt!
"Nej, restriktioner!"
"Hur bra det går beror endast på spelaren!"
"Nej, det beror på arméns (o)balanserade regler också!"
"Turneringar är bara för att vinna!"
"Nej, den sociala biten är viktigast!"
"Mer ost till folket!"
"Död åt ost!"
En sammanfattning.
Sen hållar jag med han ockse: lpt dea sköta det här
Är det inte bättre att bara lämna det här åt Dante och Dea och låta dem bestämma?
Nej, det som styr vad för regler som gäller ska ju styras dels av vad spelarna vill ha och vad vi som arrangörer känner att vi kan ställa oss bakom. Vi lyssnar på vad folk har att säga och vill naturligtvis att så många som möjligt ska tycka att det blir ett balanserat turneringsklimat. Detta var mycket enklare innan demonerna kom och plogade ett djupt spår genom fältet.
Jag vill också nämna så att alla tänker på att var man tycker att denna diskussion lutar så är vi är kanske tio pers som diskuterar här utav de ~200 pers som från och till spelar Fantasia Fanatic.
Vi försöker regelbundet tala med de spelarna som vi vet inte är internetaktiva mellan turneringarna för att utläsa vad folk tycker är bra och dåligt och det kan hända att vi är längre från sanningen än vi tror men jag tycker vi siktar ganska bra.
Alla och jag menar Alla som ställer upp på FF har siktet inställt på nr uno. om inte så anmäl dig för guds skull inte, kom dit o titta istället, ni sparar pengar.
Nej, och jag menar Nej. Jag har åkt till Uppsala, lagt ut många hundralappar på tåg, hotel och anmälningsafgift. Med mig har jag min Zombiehord akompaniead av 4 necromancers (detta var i sjätte ed.) som jag som bäst vunnit marginellt med efter som jag inte har något som kan ta ut motståndarens elittrupper. Jag åkte som jag alltid gjort för att få möta spelare som jag annars inte möter, snacka om hobbyn och för att ha en trevlig helg med vänner.
Ja, jag försöker vinna varje match när jag spelar, och skulle jag göra det så skulle jag ha en god chans att vinna turneringen, men det är inte att gå in för att vinna turneringen.
Skulle jag gå in för att vinna en turnering skulle jag spela minst två matcher i veckan i tre månaders tid innan turneringen, välja den bästa arméen och toola den till perfektion. Det är för mig att sikta på förstaplatsen, och jag tror inte så många spelare gör så.
Edit: Jag menar inte att man måste vara så extrem som i mitt fall för att räknas som att man går för vinst i en warhammer-turneringen, det var mer en beskrivning för att visa skillnaden mellan att försöka vinna en turnering och att gå in för att vinna en turnering.
Man kan väl helt enkelt enas om att det alltid kommer att finnas spelare som är mot restriktioner, och spelare som är för restriktioner. Jag tycker att FF brukar ha en bra mellanväg med ett begränsat antal restriktioner jämfört med mer invecklade / advancerade kompsystem.
Efter att ha spelat några matcher med ETC restriktionerna tycker jag att de känns vettiga. Med den nuvarande restriktionerna kan tom en Dogs of War armé vara med och slåss om medaljerna, och det är verkligen en förändring jämte tidigare klimat. Samtidigt är reglerna enkla nog att rymmas på en A4, och det bör därmed inte vara så svårt att hålla rätt på dem.
Sedan måste jag kommentera:
AFC-1886: Jag tänker köra TK men det känns ruggigt tungt om det blir en restriktion på 9PD. TK lever ju på magi och om motståndaren i sin tur har 5+ DD 2 scrolls så känns det som om det blir torsk oavsett...
En begränsning på 9 PD innebär att du, med exempelvis en lista som har en kung och tre präster, skulle vara tvungen att skippa en tärning på kungen den rundan du använder hieratic jar. All andra rundor kommer du som mest upp i 8 PD. Jag tycker inte att det låter speciellt begränsande.
Att påstå att alla spelare åker till fanatic med första vinst i siktet är en aning infantilt. Det är klart att då man väl är där i de enskilda matcherna att man försöker vinna matchen som spelas, men jag kan verkligen inte hålla med om att människan inte kan ha roligt utan sikta in sig på första plats. I sådana fall är jag inte riktigt mänsklig. Håller med Dante i detta fall.
AFC-1886: Jag tänker köra TK men det känns ruggigt tungt om det blir en restriktion på 9PD. TK lever ju på magi och om motståndaren i sin tur har 5+ DD 2 scrolls så känns det som om det blir torsk oavsett...
En begränsning på 9 PD innebär att du, med exempelvis en lista som har en kung och tre präster, skulle vara tvungen att skippa en tärning på kungen den rundan du använder hieratic jar. All andra rundor kommer du som mest upp i 8 PD. Jag tycker inte att det låter speciellt begränsande.
Då har man ju inga boundspells. Om man vill spela med en LHP så når man max gränsen nästan bara på honom. Tycker magi-gränsen är väldigt låg, speciellt när man får ha fler DD än PD.
Genom sig själv känner man andra, eller hur gott folk? Men som Dante här säger, jag tror inte att den genomsnittlige turneringsdeltagaren byter till den bästa armén bara för att maximera sina chanser att vinna, om han inte tycker den är jätterolig att spela. Alla har inte tillgång till målade DoC-arméer att låna, och alla är inte så kåta på turneringsvinst att de köper och målar upp en armé bara för att den är "the bomb" för ögonblicket.
Återgång till de restriktioner som gällde förra turneringen skulle också vara kul, då de funkat bra tills i höstas. Kanske med en cap som utesluter Drakenhof och stubborn demonflagga och några av de mäktigaste andra sakerna?
Tack N.I.B., nu tycker jag den här diskutionen leder någonstans, istället för att bara tjafsa om något ingen kommer att komma överens. Vi borde diskutera vilka restriktioner vi ska ha, istället för att diskutera varför vi ska ha dem, det har vi gjort tillräckligt.
Jag håller med om cap på Drakenhof och stubborn banner till demonerna. Det skulle balansera dem lite mer iaf. Dubbla rares borde inte heller tillåtas, förutom till high elves. Dem enda som skulle klaga på det är superostarna med två hydror, stanks osv.
Jag tycker att dubbla rare borde vare okej för warmachines men inte för hydror, jättar mm. Angående demoner tror jag att cap på sirensongs och att en thirster med obsidian drar ett extra hero vore en bra lösning. Håller även med det som Macrillen och N.I.B. ansåg.
Jag kan spela på en Restriktionsfriturnering om förespråkarna för det enbart spelar Ogre Kingdoms och Beast Of Chaos. Så kommer vi ganska snabbt se problemet.
Det kanske är så att de flesta som vill köra utan restriktioner spelar någon av de "nya" arméerna....
Jag spelar och kommer spela TK på fanatic och jag tummar för mindre restriktioner pga att jag tror att de gamla lagen tappar mer än de nya, såvida inte man har restriktioner lag för lag. Det är ju bäst men kan även fort bli väldigt rörigt.
Tror att det blir riktigt bra i slutändan endå. Det har ju blivit så tidigare så varför inte. :)
Se där, jag väntade ett par dar med att kika in och kommentera och den befarade verbala
shitstormen uteblev, fick t.o.m medhåll i plural.
Trukson; jag refererade till hockey därför att jag har spelat hockey. En mer passande parallell kanske borde varit en soloidrott som kanske, sig golf? Däremot faller din syllogism platt är jag rädd.
Avatar of Mork; fin drapa, men oavsett restriktioner eller lag så är reglerna densamma (Regelboken), medan förutsättningarna är olika (DoC > OK). J.fr. Sverige - Vitryssland i hockey i Salt Lake City, eller USA vs Sovjet i hockey i OS 1980, Kriget Japan vs Ryssland 1904 etc, alla en på förhand spikad massaker för favoriten. Så vem vann dessa gånger? Slutsatsen är väl, att oavsett ifall det handlar om idrott, krig eller brädspel, så finns det inget som heter autowin. Som Doomarn så klockrent sa; vill man spela ett brädspel med exakt 2 jämlika uppsättningar lag - börja spela schack. Den stora tjusningen med just Warhammer enligt mig är ju att man spelar med olika arméer med olika förutsättningar, men att när väl the fat lady sjungit så kan vem som helst ha vunnit.
Sedan Puritan, just ditt argument om att alla som är för en restriktionsfri turnering först ska välja att spela med de sämsta lagen var det skitnödigaste argumentet jag hört på länge. Man har väl en turnering utan restriktioner just för att tillåta de spelare som behagar att komma dit verka under total frihet? Det blir ju knappast 56 identiska DoC-arméer med stubbornflagga - för det var det ju inte senast FF var restriktionsfri (alltsa 50+ strömlinjeformade cremé de la cremé arméer). Givetvis att det blåser motvind för vissa arméer, men man ges lika stor möjlighet ta med enheter som man kanske inte får eller har möjlighet att ta med annars.
Framför allt är det ju ett utmärkt tillfälle för nya inom hobbyn att ta vad man haver i garderoben och bara kunna fokusera på att lira, utan att behöva också ta hänsyn till en massa BS som komp.
En bättre crash course i vad som fungerar finns icke - tro mig.
Naturligtvis så förstår och repsekterar jag de som inte delar min uppfattning om vad en turnering handlar om - men det verkar snudd på fan växa en mögelartad restriktionsfantaism längs vissa grenar i det svenska warhammerhobbyträdet. De som förespråkar fria turneringar verkar närmast ha en mexikansk no-problemo-attityd mot turneringar med restriktioner emedan andra går tuttifrutti-apeshit-crazy á la amerikansk abortmotståndare så fort någon andas restriktionsfri & turnering i samma andetag.
Kommentarer
Ang hårdare arméer i södra sverige.
Före förra fanatic så skulle jag kunna hålla med men nu var det ju trotts allt två norrläningar som stod för två riktigt hårda demonarméer på senaste fanatic. För att dom visste att det kommer hårda demon arméer söder ifrån ?, vem vet.
Sumering av min post: Demon boken borde brinna i ett hav av eld.
I en lagsport avgör spelarnas skicklighet och tur utgången av matchen. I ett warhammerslag mellan exempelvis demoner och orcer avgör reglerna inte SPELARNAS skicklighet utan de material de har till sitt förfogande och de olika regler de följer. För att liknelsen med lagsporten ska vara korrekt måste arméböckerna balanseras genom restriktioner så att alla får liknande förutsättningar. Med detta menar jag inte att alla arméer måste vara exakt lika regelmässigt (modellerna måste heller inte ha samma stats) men att de måste vara regelmässigt balanserade mot varandra. Detta görs bäst genom restriktioner (då GW beklagligt nog inte klarar av det själv). Alternativet är att alla spelare tar sitt ansvar och inte grisar, något som vi hittills inte sätt på en fanatic.
Nu kan ni ju hävda att alla kan göra sin egen demonlista och därmed komma runt problemet. Frågan är bara hur kul det skulle vara med 60 demonlistor (möjligen några VC och DE). Är det då inte bättre att vi gör restriktioner (fantasia fantatics sådana är ju ändå tämligen milda) så att vi får en variation av arméer på turneringen?
Varje warhammerslag jag spelar försöker jag självklart att vinna. Det hoppas jag även att min motståndare gör. Men varför kan vi inte göra så att vi har samma förutsättningar. Det är väl ändå SPELARNAS skicklighet som ska mätas mot varandra inte skillnaden i material och regler? Jag förstår inte hur man kan vara glad över en vinst som är att jämställa med att sno godis från små barn. Det är inte ärofyllt eller imponerande utan snarare patetiskt.
En restriktionsfri turnering är inget att eftersträva - det blir en grisfest.
Tycker fortfarande att liknelsen med lagspel är totalt utanför banan.
Det finns inte ett uns lagmoment i Warhammer (förutom lagtävlingarna men de är ju mest för novelty), och saker som lagmoral, laganda och samspeöt är inte vokabulär som existerar i brädspelssammanhang. Det går inte att ensam vara världens bästa fotbollspelare, spelar du i Kinnarps IF i division 5 kommer ingen knappast att använda den titeln om dig oavsett hur många mål du gör.
@ Nas.
Om alla spelare går in i en turnering för att vinna, varför kommer 90% av deltagarna med vitt skiljda arméer? Varför anmäler sig ens OK och beastmenspelare när deras arméböcker är de klart svagaste?
Mitt svar: Vinna är inte allt, och långt ifrån anledningen till att många spelar. De senaste åtta åren jag har spelat figurspel har jag aldrig byggt en armé för att den ska bli så bra som möjligt, för det mesta bygger jag på ett tema eller så köper jag det som jag vill ha i armén. Jag har under dessa år åkt långväga för flertalet turneringar fullt medveten om att jag inte kan vinna turneringen. Visst försöker jag naturligtvis vinna varje match men jag vet att jag med största sannolikhet kommer att förlora fler än jag vinner, men jag har alltid haft kul ändå.
Sedan finns det många spelare som spelar turnering med ambitionen att vinna, och de förespråkar ofta komp för att de anser att alla ska ha en chans att vinna oavsett vilken armébok de väljer och jag håller delvis med.
lagspel, solo, whatever who cares.
Jag har varit med på några FF och har testat både tema armeér (både 40k och fantasy), jag har kört armeér som haft coola figurer och jag har kört armeér som är västerbottens ost som vissa kallar dom (demoner). kom jag dit för att vinna? Ja, självklart. men jag ville vinna med det jag hade och inte det som ansågs då vara bäst att spela med. jag är inte bitter på lirarna som körde det som var bäst just då. man var istället mer taggad på att slå dom.
Alla och jag menar Alla som ställer upp på FF har siktet inställt på nr uno. om inte så anmäl dig för guds skull inte, kom dit o titta istället, ni sparar pengar. grejjen är att folk spelar det dom tycker är roligt att spela, eller kanske som dom tycker deras egen spelstil passar in på en viss arme så kör dom den. men inbilla inte någon här på forumet att man åker bara dit för att ha kul, det är i människans natur att vilja vinna.
En bra spelare bakom demoner så är dom svårslagna men dom går att slå, samma är att säga med dom flesta armeér, farm bakom en VC (scary), hampus bakom va som helst, bröderna sagebro '(har fortfarande mardrömmar om en treeman), Eldborn , ja jag kan säkert skaka fram många fler namn som gör armeérna dom spelar livsfarliga.
Nu ska det speltestas med allt o alla så man är fit for fight för FF. jag rekommenderar att ni gör det samma istället för att sitta här o låtsas grina över regler som ännu inte är fastställda.
MOVE IT, GO PLAY
/Stefan P
Geesh NAS och doomarn fan vad fel ni har Jag åker 100 mil fram och tillbaks för fanatic jag har ingen tanke om att vinna den jag är aldeles för dålig spelare för det och jag spelar med en arme som är vald efter vilka figurer jag gillar att sätta ihop och måla.
Jag försöker alltid vinna vid bordet men jag förlorar matcher ibland pga att min arme inte är optad och oftare pga att en bättre spelare spöar mig,det kommer inte hindra mig från att åka ner till ume och stressa av inte tänka på jobb familj vardagsstress osv utan stå vid bordet och trivas med utmaningen av att spela med någon annan än den enda andra kille som spelar warhammer som jag känner i det lilla skithål till stad jag bor i.
Så visst jag vinner gärna men som jag sa tidigare jag förlorar heldre en rolig match än vinner en tråkig.
Jag är ganska övertygad om att Gällivare gänget som återsammlas i ume för varje fanatic håller med mig eller hur Kapten Vendetta och Satansäckel.
@Dante huvudet på spiken med vad du skrev.
Jag tänker köra TK men det känns ruggigt tungt om det blir en restriktion på 9PD. TK lever ju på magi och om motståndaren i sin tur har 5+ DD 2 scrolls så känns det som om det blir torsk oavsett...
Förförra fanatic kom jag på en 56:e plats och nu i höstas fick jag en till incantation och kom på 23:e plats. Egentligen ännu högre men min målning var inte helt hundra.
Mindre restriktions åt folket så vi kan piska Deamons och annat!! :)
(Eldborn mfl har man ju slagit tidigare på FF när det inte har spelats med några demoner ; )
Jag skulle vilja se dina djupgående intervjuer med samtliga deltagare där de lovar och svär vid sin heliga moster att de endast spelar Fanatic för att vinna. Jag var antagligen jävligt packad när du samlade in dessa data från mig, för jag kan då aldrig minnas att jag sagt det.
Jo, men jag tycker synd om de stackars turneringsarrangörerna som inte får några pengar. När Fantasia Fanatic får 15-20 deltagare tror jag inte att Dea och company känner sig särskilt peppade att fortsätta arrangera.
Att alla som spelar Warhammer för att vinna är häftiga hockeykillar medan de som spelar för att det är skoj är sådana som valdes sist i gympan? :0)
Denna diskussion påminner om detta.. dante är calle såklart ;)
Men jag kan inte texten till "We Shall Overcome"... :S
Kan jag få vara Birgit?
/satirläge
-Vänner, när man tänker på det så är det faktiskt inte så svårt att förstå att olika personer ställer upp i en turnering av olika anledningar.
-Men vad säger du Sven, menar du att människor är olika och har olika drivkrafter?
-Ja! Det menar jag, och det gör dem inte till sämre människor heller! Hörrni killar och tjejer, man kan inte bara tro att man alltid ska få precis som man vill. Man måste lära sig kompromissa och samarbete även med människor som man inte tycker lika med. Om vi ska bygga ett hus så håller det ju inte att alla sitter med olika ritningar! Vissa vill ha ett slott, andra en stuga, men kanske om alla slår sina kloka huvuden ihop så kan man komma fram till något som alla, eller i varje fall de flesta, faktiskt vill ha.
-Nej men vad smart, Sven! Oj, du måste ha gått jättelänge på univeristetet för att komma fram till en sådan fantastiskt insikt!
-Jag är ganska brilliant, det håller jag med om. Nu tycker jag vi alla tar och sjunger Ebony and Ivory
..lämnar "diskussionen" sjungades...
Ärligt talat vet jag inte om det här leder till något. Det känns mest bara om det är två sidor som skriker:
"Restriktionsfritt!
"Nej, restriktioner!"
"Hur bra det går beror endast på spelaren!"
"Nej, det beror på arméns (o)balanserade regler också!"
"Turneringar är bara för att vinna!"
"Nej, den sociala biten är viktigast!"
"Mer ost till folket!"
"Död åt ost!"
En sammanfattning.
Är det inte bättre att bara lämna det här åt Dante och Dea och låta dem bestämma? Även om det är ganska roligt att läsa folks argument för och emot restriktioner. Måste erkänna att man sitter och fnissar åt del inlägg.
För mig är warhammer mer än känslan av att vinna. Warhammer är en social hobby. Anledningen till att jag reser 80 mil för att spela fanatic är inte för att tokspöa mina motståndare och skratta åt dem efteråt. Jag deltar för att jag vill spela ett antal taktiskt utmanande partier warhammer där saker som att berömma motståndarnas målnings- och konverteringsförmåga är naturliga inslag. Personligen skulle jag aldrig komma på tanken att försöka spela ”på gränsen” regelmässigt, något som vissa i denna diskussion framhållit som en del av deras spelstil.
Jag vinner hellre en jämn och underhållande match med 11-9 än slaktar någon med 20-0. Att vinna och efteråt veta att det berodde på armen snarare än skickligheten skulle kännas konstigt (därför undviker jag att spela med demoner och odöda). Sedan att vissa lever i illusionen om att det krävs en bra spelare för att vinna med topparméerna har jag svårt att förstå.
Jag höll med dig fram till hit ungefär. Självklart beror det ju till viss del på spelaren också vem som vinner. Skulle vi ta alla 80 Fantasyspelare på Fanatic och ge dem en exakt identisk Chaos Daemons-armé så är jag rätt övertygad om att skicklighet (och till en viss grad tur) skulle avgöra hela turneringen. Men hur kul vore det? Och jag gissar att detta är precis varför NEJ-sidan (nej till restriktioner) vill kunna köpa fritt bland arméerna, eftersom restriktioner tvingar en spelare att strömlinjeforma sin lista i vissa fall ända till den punkt då man vet ganska precis vad man kan förvänta sig när man möter en viss armébok.
De som tycker att restriktioner är bra blir däremot inte lika hårt drabbade av restriktioner eftersom de ofta är den typ av människor som aldrig skulle spela med 9 Stegadoner hursomhelst utan hellre tar en extra enhet Birdmen of Catrazz eller köper på sin General en "cloak of bling".
Min poäng är iallafall att jag tror jag att ALLA (oavsett om man är fär eller emot restriktioner) fattar att de som vinner turneringarna (ingen nämnd, ingen glömd) fortfarande är extremt duktiga spelare. Även om du SKULLE kunna sätta lilla Lisa 6 år bakom en viss lista (host, Daemons, host) och hon förmodligen skulle kunna vinna en match eller två (vilket är en skrämmande tanke), så krävs det betydligt mer än så för att vinna en hel turnering av större kaliber.
Lyckligtvis är det bara en liten majoritet av turneringsdeltagarna som spelar med maximerade listor. Det hindrar dock inte att man känner att man slösar med både tid och pengar när man väl råkar på dem.
Wow, över hundra inlägg! Måste vara nytt rekord på Stridshammaren tror jag.
Ärligt talat vet jag inte om det här leder till något. Det känns mest bara om det är två sidor som skriker:
"Restriktionsfritt!
"Nej, restriktioner!"
"Hur bra det går beror endast på spelaren!"
"Nej, det beror på arméns (o)balanserade regler också!"
"Turneringar är bara för att vinna!"
"Nej, den sociala biten är viktigast!"
"Mer ost till folket!"
"Död åt ost!"
En sammanfattning.
Sen hållar jag med han ockse: lpt dea sköta det här
Nej, det som styr vad för regler som gäller ska ju styras dels av vad spelarna vill ha och vad vi som arrangörer känner att vi kan ställa oss bakom. Vi lyssnar på vad folk har att säga och vill naturligtvis att så många som möjligt ska tycka att det blir ett balanserat turneringsklimat. Detta var mycket enklare innan demonerna kom och plogade ett djupt spår genom fältet.
Jag vill också nämna så att alla tänker på att var man tycker att denna diskussion lutar så är vi är kanske tio pers som diskuterar här utav de ~200 pers som från och till spelar Fantasia Fanatic. Vi försöker regelbundet tala med de spelarna som vi vet inte är internetaktiva mellan turneringarna för att utläsa vad folk tycker är bra och dåligt och det kan hända att vi är längre från sanningen än vi tror men jag tycker vi siktar ganska bra.
Nej, och jag menar Nej. Jag har åkt till Uppsala, lagt ut många hundralappar på tåg, hotel och anmälningsafgift. Med mig har jag min Zombiehord akompaniead av 4 necromancers (detta var i sjätte ed.) som jag som bäst vunnit marginellt med efter som jag inte har något som kan ta ut motståndarens elittrupper. Jag åkte som jag alltid gjort för att få möta spelare som jag annars inte möter, snacka om hobbyn och för att ha en trevlig helg med vänner.
Ja, jag försöker vinna varje match när jag spelar, och skulle jag göra det så skulle jag ha en god chans att vinna turneringen, men det är inte att gå in för att vinna turneringen.
Skulle jag gå in för att vinna en turnering skulle jag spela minst två matcher i veckan i tre månaders tid innan turneringen, välja den bästa arméen och toola den till perfektion. Det är för mig att sikta på förstaplatsen, och jag tror inte så många spelare gör så.
Edit: Jag menar inte att man måste vara så extrem som i mitt fall för att räknas som att man går för vinst i en warhammer-turneringen, det var mer en beskrivning för att visa skillnaden mellan att försöka vinna en turnering och att gå in för att vinna en turnering.
Man kan väl helt enkelt enas om att det alltid kommer att finnas spelare som är mot restriktioner, och spelare som är för restriktioner. Jag tycker att FF brukar ha en bra mellanväg med ett begränsat antal restriktioner jämfört med mer invecklade / advancerade kompsystem.
Efter att ha spelat några matcher med ETC restriktionerna tycker jag att de känns vettiga. Med den nuvarande restriktionerna kan tom en Dogs of War armé vara med och slåss om medaljerna, och det är verkligen en förändring jämte tidigare klimat. Samtidigt är reglerna enkla nog att rymmas på en A4, och det bör därmed inte vara så svårt att hålla rätt på dem.
Sedan måste jag kommentera:
En begränsning på 9 PD innebär att du, med exempelvis en lista som har en kung och tre präster, skulle vara tvungen att skippa en tärning på kungen den rundan du använder hieratic jar. All andra rundor kommer du som mest upp i 8 PD. Jag tycker inte att det låter speciellt begränsande.
Då har man ju inga boundspells. Om man vill spela med en LHP så når man max gränsen nästan bara på honom. Tycker magi-gränsen är väldigt låg, speciellt när man får ha fler DD än PD.
Genom sig själv känner man andra, eller hur gott folk? Men som Dante här säger, jag tror inte att den genomsnittlige turneringsdeltagaren byter till den bästa armén bara för att maximera sina chanser att vinna, om han inte tycker den är jätterolig att spela. Alla har inte tillgång till målade DoC-arméer att låna, och alla är inte så kåta på turneringsvinst att de köper och målar upp en armé bara för att den är "the bomb" för ögonblicket.
Återgång till de restriktioner som gällde förra turneringen skulle också vara kul, då de funkat bra tills i höstas. Kanske med en cap som utesluter Drakenhof och stubborn demonflagga och några av de mäktigaste andra sakerna?
Jag håller med om cap på Drakenhof och stubborn banner till demonerna. Det skulle balansera dem lite mer iaf. Dubbla rares borde inte heller tillåtas, förutom till high elves. Dem enda som skulle klaga på det är superostarna med två hydror, stanks osv.
Jag tycker att dubbla rare borde vare okej för warmachines men inte för hydror, jättar mm. Angående demoner tror jag att cap på sirensongs och att en thirster med obsidian drar ett extra hero vore en bra lösning. Håller även med det som Macrillen och N.I.B. ansåg.
Mvh
Puritan
Jag spelar och kommer spela TK på fanatic och jag tummar för mindre restriktioner pga att jag tror att de gamla lagen tappar mer än de nya, såvida inte man har restriktioner lag för lag. Det är ju bäst men kan även fort bli väldigt rörigt.
Tror att det blir riktigt bra i slutändan endå. Det har ju blivit så tidigare så varför inte. :)
Se där, jag väntade ett par dar med att kika in och kommentera och den befarade verbala shitstormen uteblev, fick t.o.m medhåll i plural.
Trukson; jag refererade till hockey därför att jag har spelat hockey. En mer passande parallell kanske borde varit en soloidrott som kanske, sig golf? Däremot faller din syllogism platt är jag rädd.
Avatar of Mork; fin drapa, men oavsett restriktioner eller lag så är reglerna densamma (Regelboken), medan förutsättningarna är olika (DoC > OK). J.fr. Sverige - Vitryssland i hockey i Salt Lake City, eller USA vs Sovjet i hockey i OS 1980, Kriget Japan vs Ryssland 1904 etc, alla en på förhand spikad massaker för favoriten. Så vem vann dessa gånger? Slutsatsen är väl, att oavsett ifall det handlar om idrott, krig eller brädspel, så finns det inget som heter autowin. Som Doomarn så klockrent sa; vill man spela ett brädspel med exakt 2 jämlika uppsättningar lag - börja spela schack. Den stora tjusningen med just Warhammer enligt mig är ju att man spelar med olika arméer med olika förutsättningar, men att när väl the fat lady sjungit så kan vem som helst ha vunnit.
Sedan Puritan, just ditt argument om att alla som är för en restriktionsfri turnering först ska välja att spela med de sämsta lagen var det skitnödigaste argumentet jag hört på länge. Man har väl en turnering utan restriktioner just för att tillåta de spelare som behagar att komma dit verka under total frihet? Det blir ju knappast 56 identiska DoC-arméer med stubbornflagga - för det var det ju inte senast FF var restriktionsfri (alltsa 50+ strömlinjeformade cremé de la cremé arméer). Givetvis att det blåser motvind för vissa arméer, men man ges lika stor möjlighet ta med enheter som man kanske inte får eller har möjlighet att ta med annars. Framför allt är det ju ett utmärkt tillfälle för nya inom hobbyn att ta vad man haver i garderoben och bara kunna fokusera på att lira, utan att behöva också ta hänsyn till en massa BS som komp. En bättre crash course i vad som fungerar finns icke - tro mig.
Naturligtvis så förstår och repsekterar jag de som inte delar min uppfattning om vad en turnering handlar om - men det verkar snudd på fan växa en mögelartad restriktionsfantaism längs vissa grenar i det svenska warhammerhobbyträdet. De som förespråkar fria turneringar verkar närmast ha en mexikansk no-problemo-attityd mot turneringar med restriktioner emedan andra går tuttifrutti-apeshit-crazy á la amerikansk abortmotståndare så fort någon andas restriktionsfri & turnering i samma andetag.
Sjung nu med i denna